Flera av de klienter som Skyddsvärnet stödjer med olika insatser har någon form av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det kan vara ADHD, Aspergers syndrom, Tourettes syndrom, språkstörningar och OCD.
Kom gärna och besök oss, i monter 31, på NPF-forum 2012 i Uppsala 19-20 april. Då kan vi berätta mer om Skyddsvärnets vårdkedja och vilka individuella insatser vi kan erbjuda.
Skyddsvärnet startade idag en projektledarutbildning för de medarbetare som vill lära sig att skriva och driva projekt. Detta är ett steg på vägen mot att kunna få igång fler projekt kring alla de idéer som finns i organisationen.
Kravet vi ställt för att få denna utbildning är att man måste skriva minst en projektansökan innan året är slut.
Jag hoppas få fler projektansökningar skrivna, beviljade och startade. Detta i sin tur kommer att ge nya verksamheter på sikt som ofta grundats i idéer från medarbetare och klienter.
Vi ser behoven och testar våra idéer i projektform innan det blir ordinarie verksamhet. Det är flera nyskapande projekt och verksamheter på gång.
Nu fortsätter vi utveckla Skyddsvärnet och utökar vårdkedjan med ytterligare en verksamhet. I april startar vi samhällsintroduktion för nyanlända i Fagersta och språkgrupperna kommer att vara tigrinja och somaliska.
Samhällsintroduktionen (minst 60 h) ska göra det så lätt som möjligt för nyanlända att komma in i samhället och förstå hur det fungerar. Samhällsorienteringen ska i möjligaste mån bedrivas på modersmålet eller ett annat språk som deltagaren behärskar väl. Samhällsorienteringen ska ge utrymme för dialog och reflektion. Tyngdpunkten ska ligga på praktiska aspekter av att leva i Sverige, snarare än teoretisk information. Samhällsorienteringen ska innehålla åtta obligatoriska delar.
I detta arbete kommer vi att ha stort stöd i att ha utvecklat material och genomfört våra kurser inom projektet ”Jalla för alla”. I höst kommer vi att erbjuda de första ledarutbildningarna för att bli certifierad Jalla-för-alla-ledare.
Denna rubrik ”När staten ska förnya civilsamhället” såg jag i veckan på ett mail jag fick från en offentlig organisation som bjöd in till ett seminarium. Jag studsade till och läste en gång till och blev sen oerhört förbannad.
Min reaktion kommer ur att civilsamhället, tredje sektorn, idéburen sektor eller vilket annat namn vi nu använder ska bestämma över sig själv. Vi är obundna och har en självständighet. Staten (= regeringen) ska definitivt inte in och peta i tredje sektorn. Däremot kan staten besluta om system som underlättar för att vi ska få en mångfald i samhället och alltså göra det lättare för tredje sektorn att finnas, utvecklas, expandera och blomstra.
I oktober 2008 beslutades om Överenskommelse mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting. I denna överenskommelse finns sex principer som alla skrivit under på och den första handlar om idéburna organisationers självständighet och oberoende.
I april 2010 beslutades om Överenskommelse mellan regeringen, idéburna organisationer inom integrationsområdet och Sveriges Kommuner och Landsting. Även denna överenskommelse grundas på samma sex principer som ovan.
Genom historien kan vi se att det är tredje sektorn, de idéburna, som har förändrat samhället och staten – inte tvärtom. Se bara på exempel som förskolan, a-kassan, brandkåren, bibliotek och fjärrkontrollen som alla är sociala innovationer som förändrat samhället.
Skyddsvärnet startade övervakning och personutredningar i början av 1900-talet och 1942 förstatligades hela verksamheten till det som idag är frivården. Undrar vilken av idéburna organisationers verksamheter som kommer att förstatligas nästa gång!
Arbetsgivare har massor att tänka på och göra när det gäller att ge goda förutsättningar för medarbetarna att göra ett kvalitativt bra jobb. Det ska vara en god arbetsmiljö, möjligheter till kompetensutveckling, årliga utvecklingssamtal och lönesamtal osv.
Den första förutsättningen borde vara en god introduktion i sitt jobb. Utan detta riskerar medarbetarna att ha en instabil grund att stå på som kan leda till ineffektivitet såsom dubbeljobb, fel beslut, fel inriktning och inte alls så som varken medarbetare eller arbetsgivare hade tänkt sig. Vi som dessutom är en idéburen organisation har desto större anledning att göra en bra start genom att berätta om vår värdegrund.
Skyddsvärnet har många gånger kastat in nya medarbetare direkt i jobbet utan en vettig introduktion. Detta vill vi ändra på. De förbättringar vi gjort är att vi infört en introduktionsutbildning som alla nyanställda ska genomgå. Den kommer att anordnas två gånger per år. Vi kompletterar detta med en rundtur med buss till våra olika verksamheter. Både medarbetare och ledamöter från styrelsen följer med på resan.
Vi genomförde denna vecka vår första introduktionsutbildning och det blev positiv återkoppling. Det finns fortfarande många saker kvar att förbättra men detta var vårt första steg på att kunna ta emot våra nya medarbetare på ett bra sätt och ge dem goda förutsättningar för att kunna genomföra ett kvalitativt bra jobb.
Vi har en bra bit kvar till att vara i mästarklass när det gäller introduktion av nyanställda. Det vi nu gjort är att göra några förbättringar och jag tror vi kommer att bli riktigt duktiga längre fram så länge vi aldrig slutar utvecklas och ständigt förbättra oss. Vi vill ge medarbetarna bästa möjliga förutsättningar för att kunna göra ett excellent arbete med de vi finns till för.
I mars förra året startade jag denna blogg och första inlägget handlade om att Skyddsvärnet ska ta språnget till mästarklass. Vi var flera i ledningsgruppen som läst boken Good to Great av Jim Collins. Han menar att det är viktigt med disciplinerade människor, disciplinerat tänkande, disciplinerade handlingar och att bygga en varaktig, enastående organisation.
En av de viktigaste delarna är att ha rätt människor med i organisationen. Har vi då kommit en bit på vägen under det senaste året? Ja, det tycker jag. Vi är inte längre rädda för att fatta de rätta besluten även om de kan vara svåra eller plågsamma men det är de bästa för organisationen. Vi använder provanställningen till att verkligen se om organisationen och personen passar ihop, det gäller från bådas håll. Vi har en kreativ ledningsgrupp med chefer som ser till organisationens bästa. Samarbetet mellan enheterna har utvecklats enormt mycket.
Vidare har vi byggt upp en tydligare struktur och organisering genom att samla alla policy och riktlinjer i en personalpärm som varje medarbetare har fått ett eget exemplar av. Vi arbetar intensivt med vårt ledningssystem för kvalitet.
Vi har involverat medarbetarna i ett tidigare skede i olika frågor genom att vi numera har ett samverkansavtal istället för att MBL:a allt. Vår kärnverksamhet ska bevaras och ständigt förbättras men vi arbetar även med att utveckla ny social verksamhet.
Nästa steg har varit att ledningsgruppen nyligen läst Jim Collins senaste bok, Great by choice. Vi känner igen oss i att ständigt fortsätta vår resa (fanatisk disciplin) samt att testa saker i liten skala innan vi kör på för fullt (empirisk kreativitet) och vi försöker se till att ha reserver och avgränsa riskerna (produktiv paranoia).
Enligt Collins så har inte de bästa organisationerna mer tur eller mindre otur än andra organisationer. Det handlar om hur man tar tillvara på turen när den kommer. Detta blir vår nästa utmaning i Skyddsvärnet att hela tiden vara uppmärksamma på och ta tillvara på när turen visar sig.
Skyddsvärnet har idag fått beslut om att vi får medel från Tillväxtverket för att utveckla socialt företagande.
Det är idag stor brist på sysselsättning- och arbetsträningsplatser vilket gör att det finns en stor efterfrågan från kunderna på detta. Vi menar att arbetsträning genom arbets-integrerande sociala företag är ett bra sätt att tillhandahålla arbetsträningsplatser på. De flesta sociala företag som finns idag på marknaden är kooperativ och flera saknar affärsmässighet, alltså kan inte klara sin ekonomi på egen hand. De behöver stöd av det offentliga för att klara sig. Detta stöd brukar vara i form av betalda hyror för lokaler samt betalda handledare från kommunen. Detta leder inte till att de sociala företagen blir konkurrenskraftiga mot andra företag och de saknar tillväxt.
Vi vill skapa en ny tjänst i form av arbetsträning/sysselsättning på sociala företag som är affärsmässiga och långsiktigt hållbara. För att detta ska lyckas krävs alltså något annat än det som gjorts tidigare.
I SCB:s uppskattning (finns inga exakta siffror när det gäller non-profit sektorn) säger de att ca 15 procent av den privat drivna vården och omsorgen är av idéburna organisationer och resterande 85 procent är övrig privat verksamhet (AB, HB, enskild firma mm).
Vi vill vara en av de aktörer som höjer andelen idéburna/non-profit organisationer inom vård och omsorg. Ett av målen är att Skyddsvärnet ska starta minst två nya sociala företag under året.
Läste nyligen i Dagens Samhälle ett uttalande av Anders Morin, ansvarig för välfärdsfrågor på Svenska Näringsliv. Han säger ”att reglera vinsten är fel väg att gå. Det är kvaliteten som ska kontrolleras. Vinst behövs som drivkraft”.
Jag håller med om att kvaliteten vid olika upphandlingar och avtal borde kontrolleras betydligt mer, oftare och mer kvalitativt. Det som gjorde mig upprörd är att Anders med flera andra inte kan se och förstå att hela den idéburna sektorn faktiskt har andra drivkrafter än vinst.
Alla verksamheter, även idéburna, behöver ha överskott/vinst men det är stor skillnad om man ser denna vinst som drivkraften, som Svenskt Näringsliv säger, eller som ett medel, som idéburen sektor ser det.
Vi behöver vinst/överskott för att kunna återinvestera i verksamheten eller startar fler verksamheter för att kunna stödja och hjälpa så många personer som möjligt.
Vår drivkraft är att kunna stödja så många som möjligt att få ett fungerande liv. Den eventuella vinsten är medlet för att vi ska kunna göra detta.
Det finns andra drivkrafter än vinst!
Den 14 april 2010 antogs en överenskommelse mellan regeringen, idéburna organisationer inom integrationsområdet och Sveriges Kommuner och Landsting (IJ2010/2235/UF). Syftet är att förtydliga relationen mellan dessa aktörer i arbetet med nyanländas etablering och integration och att utveckla former och metoder för att idéburna organisationer bättre ska kunna medverka i detta arbete.
Under 2011 hölls fyra regionala konferenser i Stockholm, Göteborg, Sundsvall och Boden med en stor bredd av deltagare, i genomsnitt knappt 100 deltagare på varje konferens. Det var företrädare från idéburna organisationer, offentlig sektor, näringsliv och privatpersoner.
Den 16 februari hölls ett möte för alla som skrivit under överenskommelsen på integrationsområdet. Vi diskuterade det gångna året samt planerade för det kommande året. Till styrgrupp för det kommande året valdes Pia Redlund (ordförande), Julio Fuentes, Svante Forslund och Jan Runfors.
Nu fortsätter arbetet 2012 med inriktning på regionala konferenser på ett par nya orter samt fortsatt arbete på de fyra orter som höll konferenser förra året. Även insatser i samverkan för nyanlända från Somalia diskuterades.
Vill din förening skriva på överenskommelsen på integrationsområdet så läs mer på regeringens hemsida samt skriv på och skicka in blanketten som finns där.
Regeringen säger sig vilja ha en större mångfald av utövare inom vård och omsorg. EU vill att socialt företagande ska växa. Europeiska kommissionen har tagit fram ”förslag om europeiska fonder för socialt företagande”.
Detta är en god tanke men fungerar inte i verkligheten så som förslaget ser ut idag. Företag och privatpersoner ska kunna sätta in pengar i en fond som sedan sociala företag ska kunna komma i åtnjutande av. Problemet blir att investerarna (fonden) vill kunna få andelar, aktier, optioner eller liknande i det sociala företaget.
De sociala företagen (ideella föreningar, ekonomiska föreningar och stiftelser) kan inte ge aktier, andelar eller optioner. Kvar finns ett förslag om lån. Detta kan vi från socialt företagande acceptera, men bara om det är bättre villkor än vanliga lån. Det behöver vara ett långsiktigt lån med bra räntevillkor, helst noll i ränta.
Non-profit, det som EU kallar socialt företagande, är något helt annat än for-profit. Därmed måste även förslag, riktlinjer och fonder utformas på ett annat sätt än brukligt för att passa den idéburna sektorn.
Välkommen att investera pengar i idéburen sektor men utan ägardelar, aktier eller optioner!
